Johan:
Lördag kl. 8.10 rullar en minibuss från Rent-a-Wreck på färjan med 7 löpsugna HLK´are på väg mot Hamburg. Det var Lars-Bertil, Hasse, Mattias, Michael O, Mikael S, Karolina och Johan. Hos vissa visste vi att formen var god, andra var mer osäkra men alla tyckte det här skulle bli skitroligt. Resan ner gick supersmidigt med piloterna Johan, Micke S och LB ner till Hamburg dit vi anlände vid 2-tiden.
Där dumpades ”gubbarna” och Karolina av först utanför ett falalafelställe där det skulle finnas en lägenhet för vårt boende. Hyresvärden var inte där och svarade inte när vi sökte honom men plötsligt dök en estländare med en kroppshydda liknande Kjell-Erik Ståhl upp och släppte in oss i trappuppgången. Det visade det sig att han skulle bo i samma lägenhet. Dock inte samma rum, puh!
Vi gjorde oss hemmastadda och bytte om för att ta en lätt jogg till mässan där vi skulle möta upp de andra. Micke, Michael och Mattias bodde ju på hotell lite längre ner i stan och de behövde lite tid med att komma i ordning. Halv 4 sammanstrålade alla 7 och gick in för att hämta nummerlapparna, chip och annat onödigt mög som de trycker ner i goodie-bagen. För övrigt är de europiska löparmässorna inga höjdarupplevelser och vi hade kanske kommit genom lite fortare om Leif Nilsson hade varit med oss. Han avskyr sånt här. Några av oss avslutade med ett glas Krombacher alkoholfri öl innan respektive grupp gick tillbaka till sina lyor.
Halv 7 sammanstrålade vi igen nere i stan på en italiensk restaurang för att fylla på med det sista glykogenet innan nattvilan. Vi fick riktigt bra och mycket mat. Någon alkoholfri öl lyckades dock inte kyparen hosta fram så de som ville ha det fick bryta sitt nykterhetslöfte om de ville dricka öl. Efter maten plockade Hasse fram blocket där vi skulle tippa sin egen sluttid med pris till den som var närmast.
Tävlingsdagen
Lite väl tidigt började uppvaknandet. Först vaknade Hasse för att gå på muggen. Av det vaknade LB som gjorde likaledes. Därpå vaknade Johan som följde samma mönster. Karolina var naturligtvis klarvaken nu och gjorde sammaledes. Alla verkade somna om direkt utom Johan och till Hasses timmerstockar är det beundransvärt att de andra kunde sova.
När väl den officiella reveljen gick från LB´s telefon kl. 6 så tassade vi upp och i lugn och ro åt vi våra egna specialfrukostar, relaxade lite innan marschen mot starten gick strax innan 8. Vädret var just nu bästa tänkbara: mulet, vindstilla och ca 10-12 grader. Kanon. Nu gäller det bara att ta vara på det.
Vi gick in i hallen för bagageinlämning och där började vi splittra oss. Hasse skulle starta i grupp C, Micke S i D, Johan, Mattias, Michael O och Karolina i E och LB i grupp G. Strax innan starten började ett svagt duggregn komma. Hasse kom av förklarliga skäl snabbt iväg och öppnade klokt i ett lugnt tempo. Micke S låg längst bak i grupp D fick en lite trögare start men kom sedan snabbt in i en bra rytm. Johan öppnade som vanligt i ett optimistiskt högt tempo och verkar inte ha lärt sig trots att det var 24 maratonstarten. Karolina gjorde sin andra start på maratondistansen ställde sig mitt i E–gruppen och öppnade kontrollerat. Premiär var det för Mattias och med en inte alltför optimal sistamånad var han nog inte helt säker på hur det här skulle gå. Startade också i E-fållan liksom Michael som dragits med ljumskproblem. För honom var det tredje starten här i Hamburg och som faktiskt var den initierade tanken på att göra den här resan. Längre bak i ledet i, fålla G hittade vi LB som hade mycket blygsamma förväntningar och bestämde sig vid startskottet att ”här skall jag bara njuta och ta det lugnt”.
Banprofilen på loppet inleddes med lite svagt uppför de första km för att sedan komma ner på samma nivå efter ca 10 km. De följande 15 km var i princip helt platt och det var lättare att få in en bra rytm. Det lilla duggregnet slutade en halvtimme in i loppet men det verkade ändå ha skrämt bort en del åskådare för det var inte lika mycket som i Berlin. Men de som var där gav sitt fulla stöd. Servicen längs med banan var bra även om jag inte är någon större fan av plastmuggar som vattnet serverades från. Gelen eller geldrycken som kom var femte km med start vid 20 var ingen höjdare. Som icke-kaffedrickande är mokkasmak bläh. Citronvarianten var inte bättre. Den var verkligen sur och nästa neutraliseringstillfälle låg 5 km fram om man nu inte vill suga på svampen man hade och som förmodligen varit i tio nyllen innan dess. Publiken blev tätare ju närmare mål man kom och vid 36 km så såg man mellan träden rakt framför sig TV-tornet där målet låg.
Upploppet var lite förbryllande då 42 km-markeringen inte stämde med verkligheten men skit samma, i mål skulle vi ju ändå och har vi orkat dit så ett par hundra meter mer eller mindre spelade ingen roll. Den totala längden är säkert rätt. Hasse, som kom först av oss i mål backade in med båda tummarna pekandes på ryggens HLK-92. Glad över nytt PB och ingen sorg över att det inte blev sub 3:10. Näste man att korsa mållinjen var Johan som gjorde sin bästa tid på 22 år trots idiotöppningen. Näste man var inte en man utan det var Karolina som till synes helt oberörd joggade in på en tid som placerade henne på 84:e plats bland 3355 damer. I sin åldersklass blev hon 19:e. Hatten av. Micke S kom i mål nästan samtidigt men han startade något tidigare och fick finna sig i att bli slagen av Karolina men vad gör det när det nya PB´t är 7 minuter bättre. Mattias visade inga nybörjartakter på maraton. Han sprang helt jämnt genom hela loppet och hade varit en perfekt farthållare för den som ville springa under 3.20. Sedan dröjde det dryga halvtimmen innan Michael kom i mål men han verkade vara den som hade bäst koll på sin kapacitet. Avslutningsvis så har vi mannen som ville ha valuta för anmälningsavgiften. Medan vi andra satt inne i öltältet och drack alkoholfri öl och hade eftersnack så sprang LB den sista milen ute i regnet.
När alla hade linkat tillbaka till sina bosättningar, duschat och fått på normala kläder igen så kom den stora belöningen med en rejäl middag på Hofbrauhaus. Nu gällde inga nykterhetsregler eller kolhydratskrav. Viss restriktion sattes dock på två piloter för den stundande hemresan. Ett stopp i Boardershop innan färjan och i Danmark när bränslelampan började lysa så lyckades GPS´en hitta en bensinmack som låg långt ifrån alla allfartsväger och blev ett festligt inslag i den sömniga hemfärden.
Vi ankom Helsingborg 00.30. Det här blev en helt perfekt resa där alla var nöjda med allt. Ja, det skall vara det där att de inte hade alkoholfri öl på lördagkvällen. Vad värre hade varit om det bara hade haft alkoholfri öl på söndagskvällen.
Resultat
Plats | Pl.AK | Pl.(M/W) | Startnr. | Namn | AK | Netto |
1490 | 241 | 1586 | 5290 | Berg, Mattias | 30 | 03:19:19 |
955 | 81 | 1013 | 2799 | Broomé, Hans | 50 | 03:10:32 |
9554 | 1437 | 11798 | 9332 | Holmberg, Lars-Bertil | 50 | 04:32:29 |
1015 | 22 | 1079 | 5291 | Lundgren, Johan | 55 | 03:11:47 |
5675 | 1164 | 6465 | 7106 | Ober, Michael | 45 | 03:55:17 |
1349 | 179 | 1440 | 3841 | Svensson, Mikael | 20 | 03:17:29 |
84 | 19 | 1374 | F1516 | Tjernberg, Karolina | 20 | 03:16:35 |
Mikael:
Hamburg Marathon… sjukt nöjd med tiden. Riktigt rolig resa och ett väldigt bra gäng som spenderade helgen i ett mulet Tyskland. Perfekta förhållanden för att springa lopp, duggregn, lätt vind och molnigt. ca 13 grader. Kändes trots allt bra efter veckan med återhämtning efter en veckas sjukdom. Var väldigt glad att ens stå på startlinjen då jag 1.5 vecka innan inte kunde resa mig från sängen. Kändes bra i början och passerade första två femmorna på ca 23 minuter = enligt plan. Halvan på 1:36, också enligt plan. Vid 25 började det gå lite tyngre och vetskapen från tidigare lopp saktade jag medvetet ner farten med ca 10s/km. Höll det till 35 och sen försökte jag öka lite. Gick inte och vid 38-isch var jag sliten som bara den. Ett mål var att gå under 3:20 vilket jag klarade. Mitt andra mål var att inte ha någon km över 5min-fart. Klarade det fram till km 39. de 39, 40 och 41 gick på va 5:05. Var väldigt nöjd när jag kom imål. Underbar känsla! Isch liebe Hamburg!
Mattias:
Vilken fantastisk upplevelse det var att springa ett maraton. Stämning runt omkring tillsammans med mina kära HLKare, härlig publik, perfekt löparväder och en bra bana genom en vacker stad.
De första 25 kilometerna kändes tunga och motivationen var inte på topp på grund av det men sen var det som att något släppte och allting bara flöt på. Det blev en riktig njutning att springa och även om det var med trötta ben som jag korsade mållinjen så kändes det väldigt bra.
Andra halvan av loppet blev ungefär minuten snabbare än den första vilket kanske pekar på att jag gick ut lite för lugnt men det är inte så lätt att veta på sin debut. Bättre att ta det lugnt och ha en bra upplevelse än att köra för hårt och gå (eller springa) in i väggen.
Det här kommer jag definitivt att göra fler gånger för det var helt underbart!